SAMARBETEN

Clownen – Gycklarens hjärta

Musiken inleds med traditionella cirkustoner som växlar och förändras efter clownens känslostämning.

Mitt på torget står clownen inför öppen ridå och skrattar, roar och låter tårarna rinna.

Gycklarens hjärta blottar vår längtan att roa, vår rädsla för att tappa masken och vår styrka när vi vågar visa både skratt och tårar.

Potatisplockerskorna – Jordens döttrar

Slagverk och piano bygger en enkel, tung rytm som speglar de monotona rörelserna i arbetet på fältet.

Därefter tar saxofonen upp den folkliga melodin som rymmer både historien, slitets tyngd och tankens fria vandring.

Jordens döttrar visar vägen när livet kräver all vår styrka och envishet för att fortsätta framåt, ett steg i taget.

Flicka med fåglar i håret – Pippilotta Bossa nova 

Tonerna flyger fram i en bossa nova med en stadig underliggande bas och rättframhet som håller kursen i en virvlande dans.

Flickan bär fåglarna i håret med samma självklarhet som snarlika Pippi Långstrump bär sin egen frihet – lätt, lekfull och orädd.

Pippilotta och hennes fåglar fångar känslan av att livet blir lite större när vi vågar leka och dansa fram med våra alldeles unika personliga danssteg.

Dansen – Virvlande överraskningar

Cembalon inleder med sin typiska barockklang och saxofonen tar med skulpturens mjuka, rundade former in i en ljus och virvlande dans.

Efter en stund förändras musiken när trumslagen leder dansen åt ett oväntat och annorlunda håll innan melodin hittar tillbaka igen.

Dansen fångar livet när vi följer med i det välbekanta, överraskas av det oväntade och hittar tillbaka, kanske lite förändrade och med blicken öppen för ljusglimtarna längs vägen.

Det borde varit stjärnor – Bortom ord och rum

Sven Jonsons mosaik är inspirerad av Gustaf Frödings dikt Det borde varit stjärnor.

Ur glittrande stjärnljud väcks mosaikens två gestalter till liv genom en ordlös sång. En stämma växer fram, stilla, enkel och varm, och när den får sällskap flätas rösterna samman och isär.

Samspelet väcker kraftfulla rytmer och markeringar som får melodin att växa tills hela rymden tycks jubla. Sången klingar av i stjärnljus när universums storslagna kraft går till vila.

”Du är rik i att älska och svärma, att fostra och värma all skönhet, all kärlek, allt ljus i din själ.” /Gustaf Fröding